I uppsatsen görs en läroboksanalys av samhällskunskapsläroböcker från 1970-tal och 2000-tal. Samtliga läroböcker som ingår i analysen vänder sig till elever i gymnasieskolan. Fokus för analysen är hur Arbetsmarknadens parter framställs under 1970-talet, respektive under 2000-talet. Framställningen av dessa aktörer kopplas bl.a. till samhällsutvecklingen och till för tiden gällande styrdokument.  .

Denna uppsats behandlar hur arbetsgivare och fackföreningar agerar vid uppsägningar av tjänstemän inom den privata sektorn. Syfte är att visa på vilka sätt man som arbetsgivare kan göra avsteg ifrån turordningsregeln, ?sist in först ut?, samt att klargöra hur Arbetsmarknadens parter ställer sig till den tillämpning av turordningsreglerna som finns idag.I avsnittet om teoretisk utgångspunkt redogörs för de lagar och avtal som den svenska Arbetsmarknadens parter har att förhålla sig till, vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Främst gäller det Lagen om anställningsskydd och dess 22§, där reglerna kring turordningen finns. I avsnittet teori redogörs för Arbetsmarknadens parter och deras förutsättningar, samt hur det är möjligt att kategorisera arbetsmarknadens spelregler utifrån begreppet industriella relationer.Uppsatsen är en kvalitativ undersökning och insamlandet av data har skett dels genom intervjuer med parter på arbetsmarknaden och dels genom analyser av domar från arbetsdomstolen.I resultatredovisningen och analysen framkommer att det finns fem sätt att göra undantag från turordningsregeln sist in först ut.

Under 1900-talet har en debatt om arbetstiden gett upphov till ett antal arbetstidsförkortningar vilket lett fram till den lagstiftade 40 timmars arbetsvecka som existerar idag i Sverige. På arbetsmarknaden skedde under 1900-talet en övergång från industrisamhälle till tjänstesamhälle vilket också ledde till förändrade arbetsförhållanden i arbetslivet. Denna studie ger en beskrivning av arbetstidsfrågan under 1900-talet och syftar till att beskriva hur arbetstidsfrågan ser ut idag mellan Arbetsmarknadens parter. I den teoretiska ramen för studien presenteras ett postindustriellt perspektiv som används för att förklara den omvandling som skett i samhället från industrisamhälle till postindustriellt samhälle med en dominerande tjänstesektor. Dessa begrepp belyser hur arbetsförhållandena i arbetslivet har förändrats och vilka effekter detta har inneburit för arbetstidsfrågan.

Förändringen av villkoren på arbetsmarknaden har gjort det högst aktuelltatt studera begreppet anställningsbarhet. Att begreppet används mellanolika parter utan att en samstämmighet finns är ett stort problem. Syftetmed denna studie var att undersöka prediktorer för anställningsbarhet.Dessa prediktorer var självtillit, kön, utbildning, ålder samtyrkeserfarenhet. Jämförelsen gjordes mellan 10 olika yrkesområden.Studien baseras på 2080 personer från en arbetslivskohort genomförd avBerntson med kollegor (2005). Resultaten visade dels att prediktorernaskiljer sig åt mellan yrkesområdena och dels att det finns en huvudeffektav yrkesområden och anställningsbarhet.

Problem:Författarna anser att ekonomistudenterna bör få kännedom om vilka krav som kommer att ställas på dem efter avslutade studier. De bör även få kännedom om Bolognaprocessens inverkan på utbildningsstrukturen och om det kommer att förändra arbetsmarknadens krav på ekonomer.Syfte:Syftet med denna kandidatuppsats är att övergripande beskriva Bolognaprocessens inverkan på Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen samt att beskriva arbetsmarknaden och dess krav på ekonomer i Västerås.Metod:En kvalitativ fallstudie har genomförts som bygger på sekundärdata samt fyra intervjuer med personer som författarna anser har bra inblick i ekonomiutbildningen och arbetsmarknaden för ekonomer.Slutsats:Bolognaprocessens inflytande över Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen verkar inte ha någon större inverkan på arbetsmarknadens krav på ekonomer i Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås är ljus för ekonomer idag. I framtiden finns det dock risk för ett överskott på ekonomer. Erfarenhet är det mest kvalificerande hos en arbetssökande ekonom..

Denna uppsats avsåg, som en påbyggnad till min kandidatuppsats ?Dansk flexicurity i svensk rättslig belysning?, utreda frågan hur långt semidisposiviteten i LAS sträcker sig och om Arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal kan avtala om ett svenskt flexicurity-system. I arbetet har jag valt att begränsa mig till att endast utreda semidisposiviteten som stadgas i 2§ LAS gällande reglerna om turordning samt företrädesrätt till återanställning. Rättsläget verkar när samtliga rättskällor beaktas vara ganska tydligt. Förarbetena landar, enligt min utredning, i att det finns en avsevärd semidisposivitet i lagen om anställningsskydd så länge avsteg från LAS sker med kollektivavtal på centralnivå.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur yrkeslärare och yrkesarbetare upplever att innehållet i kursen Anläggningsförare 1 motsvarar arbetsmarknadens efterfrågan. En jämförelse av yrkeslärares och yrkesarbetares kunskapssyn, alltså vad de värderar som viktig kunskap, är också i fokus.Teori: För att kunna besvara studiens frågeställningar har jag undersökt vilka kunskaper som värderas som viktigast av yrkeslärare respektive yrkesarbetare och som de därmed anser att eleverna behöver i sin utbildning. Detta har jag gjort med hjälp av Ellströms (2009) begrepp utförandekompetens och utvecklingskompetens. Begreppen används i studien för att teoretisera och tolka resultatet. Metod: Intervju med fyra yrkeslärare och med fyra yrkesarbetare samt litteraturstudier.

The focus of this thesis is upon how conceptions of globalization is created by the labour-organizations Lands-organisationen (LO) and Svenskt Näringsliv. It is possible to discern two arguments for globalization in the texts, economy and democracy, and it is around these that the discourses of globalization are being constructed. Economy turns into a basic logic in the discourses of globalization. How to perceive the role of economy, as positive or negative, differs. Still, there is an agreement of the influence of economy.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur löneförhandlingssystemet har utvecklats och om dess utformning påverkar lönebildningen. Vi studerar Sverige under framförallt senare delen av 1900-talet, med fokus på industrin. Förhandlingssystemets struktur påverkar maktbalansen mellan Arbetsmarknadens parter, varför vi undersöker hur det svenska löneförhandlingssystemet har utvecklats. Vi tänker oss att maktbalansen tar sig uttryck i löneförhandlingarna, så att om exempelvis arbetsgivarna står starkast blir löneökningarna mindre än om arbetstagarna har störst inflytande.En viktig del i förhandlingssystemets struktur är graden av centralisering av förhandlingarna. Denna centraliseringsnivå går att koppla till vilken maktrelation som råder.

Denna uppsats prövar empiriskt kapitalstockens och arbetsmarknadens institutioners (AMI) betydelse för arbetslösheten på kort och medellång sikt, utifrån keynesiansk och nykeynesiansk teoribildning. Uppsatsens huvudsakliga keynesianska teoretiska modell utgår ifrån antaganden om att arbetslösheten uppvisar hysteresis/persistens samt att NAIRU bestäms endogent, till exempel utifrån ett antagande om att lönebildningen präglas av ömsesidighet. Phillipskurvan antas vara långsiktigt icke-vertikal. Datamaterialet täcker som mest åren 1960-2010 samt 19 OECD-länder och analyseras bland annat genom OLS, panelkorrigerade standardfel, fixa effekter m.m. Den empiriska analysen indikerar att det finns ett statistiskt signifikant negativt samband mellan reala nettokapitalstockens tillväxttakt och arbetslöshet.

Bakgrund: Det finns motsättningar mellan Arbetsmarknadens parter ifråga omackord som löneform. Arbetsgivarsidan argumenterar för löneformensnegativa inverkan på flera punkter medan Byggnads hävdar detmotsatta. Mot bakgrund av pågående diskussion kringackordssystemet anser vi det av intresse att rama in vad ett antalbyggnadsarbetare har för uppfattning om gruppackord.Syfte: Vårt syfte är att utifrån ett åldersperspektiv utröna hur ett antalbyggnadsarbetare uppfattar att gruppackordet påverkar dem somenskilda individer samt arbetsgruppen som helhet. I anslutning tilldetta vill vi även ta reda på om respondenterna bedömer vissaegenskaper som centrala för att passa in i ackordssystemet.Metod: Vi har valt att utgå från en kvalitativ metod beståendes av niointervjuer där vi vill förstå och tolka respondenternas utsagor.Resultat: Oberoende av ålder kan vi hos respondenterna, som enskilda individeroch som arbetsgrupp, utläsa kollektivistiska drag och egenskaper därlöneformen utgör en viktig del av deras kollektivistiska inställning.Löneformen förstärker även deras instrumentella inställning och densolidariska förgreningen..

Det nya arbetslivet har blivit alltmer komplicerat och kravfyllt. Nya kunskapskrav har växt fram i takt med arbetsmarknadens strukturomvandling och samhällets individualisering (Allvin, 2006). Individer förväntas bli ?sin egen agent? och ständigt sträva efter att hålla sig anställningsbara och ?anställningsbarhet? har således blivit ett policybegrepp som används flitigt inom den politiska debatten kring utbildning och arbete (Berglund & Fejes, 2009). Som blivande karriärvägledare är det relevant att förstå vad det innebär att vara anställningsbar för att på bästa sätt se till individens behov.

En diskrepans mellan högre utbildning och arbetsmarknadens krav tycks existera. Detta avser framförallt den kompetens högre utbildning medför gentemot arbetsmarknadens efterfrågan, vilket påverkar såväl organisationer, studenter som samhället i stort. Anställningsbarheten efter avslutade studier har därmed blivit en framträdande fråga. Denna studie inriktar sig specifikt mot personalvetare och deras möjligheter på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Intentionen var att skapa en djupare förståelse och kunskap inom området.

Uppsatsen undersöker den svenska diskurs som präglar talet om flexicurity. Fråge-ställningar för studien rör (1) vilka normativa grundmönster som kan utläsas i de olika texterna, (2) på vilket sätt dessa normativa grundmönster bidrar till att konstituera den svenska diskursen om flexicurity och (3) på vilket sätt diskursen om flexicurity kan relateras till samhällsutvecklingen.Frågeställningarna besvaras genom en normvetenskaplig analys av texter som behandlar flexicurity från Europeiska kommissionen, svenska riksdagspartier och den svenska Arbetsmarknadens parter. Undersökningen tar sin utgångspunkt i rättsvetenskapliga och rättssociologiska teorier om normativa grundmönster och samhällsutveckling. I studien används en diskursanalytisk metod, inspirerad av Michel Foucault samt Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Studiens teoretiska utgångspunkter hämtas i huvudsak från Anna Christensens teori om normativa fält och Hålan Hydéns norvetenskapliga teori samt hans teori om samhälls-utveckling.

Att utrikes födda kommer in på arbetsmarknaden är mycket viktigt både för den enskilda individenoch ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Sysselsättning är dessutom av största vikt för vidare integration. Studien undersöker vad som kan förklara de stora regionala skillnaderna isysselsättningsgrad bland utrikes födda i Sverige genom tre hypoteser: hypotesen omhumankapitalets betydelse, hypotesen om betydelsen av negativa attityder till invandring och hypotesen om den regionala arbetsmarknadens betydelse. På så sätt bidrar studien både med prövning av tidigare teori och prövning av nya orsaksförklaringar till de stora regionala skillnaderna i sysselsättningsgrad bland utrikes födda. Samtidigt lämnar studien ett bidrag till den bristfälliga forskningen kring regionala skillnader i utrikes föddas sysselsättningsgrad.